Hälseneinflammation

Symptom, Orsak & Behandling

Hälseneinflammation är en av de vanligaste belastningsskadorna hos den som springer eller hoppar mycket. Här går vi igenom vad hälseneinflammation faktiskt är, varför ”inflammation” inte stämmer helt och hållet, var på senan det gör ont och vad som fungerar för att bli av med besvären.

1.0 Vad är hälseneinflammation?

Hälsenan är kroppens kraftigaste sena och förbinder vadmuskeln med hälbenet. Vid varje kliv, hopp och frånskjut tar den emot stora krafter. Hälseneinflammation – på fackspråk akillestendinopati – är ett överbelastningstillstånd i senan, där belastningen över tid blivit mer än vävnaden hinner återhämta sig från.

1.1 ”Inflammation” – men egentligen en överbelastning

Namnet antyder en inflammation, och senan kallades förr ”tendinit”. Den benämningen har man numera övergett, eftersom vävnadsstudier visat att det inte finns någon aktiv inflammation i senan. I stället handlar det om en överbelastning där senans struktur gradvis förändras när upprepade små påfrestningar överstiger kroppens läkningsförmåga. Det är inte en språklig petitess, utan avgörande för behandlingen. 

1.2 Två platser: mitt på senan eller vid fästet

Var på senan det gör ont spelar roll, eftersom behandlingen skiljer sig något.

  • Mitt på senan (midportion) – smärtan sitter två till sex centimeter ovanför hälbenet. Det här är den vanligaste formen, och den som svarar bäst på träning.
  • Vid fästet (insertion) – smärtan sitter längst ned, där senan fäster mot hälbenet. Den är ofta mer lokaliserad och känslig för tryck från skon, och tål inte samma sorts träning som midportion.

1.3 Känner du igen dig?

Söker du på ”stel hälsena på morgonen”, ”ont i hälsenan vid löpning”, ”förtjockad hälsena” eller ”ont bakom hälen”? Då beskriver du med stor sannolikhet hälseneinflammation – även om du aldrig fått någon diagnos ställd. Fot & Knäbutiken har de hjälpmedel du behöver

2.0 Symtom vid hälseneinflammation

2.1 Morgonstelhet

Ett av de mest typiska tecknen är stelhet och ömhet i hälsenan de första stegen på morgonen, eller efter att du suttit stilla en stund. Den mjuknar när senan värms upp.

2.2 Smärta vid belastning

Smärtan kommer vid belastning – löpning, hopp, trappor, backar. Tidigt i förloppet känns den ofta mest i början av ett pass och efteråt; med tiden även under hela aktiviteten och vid lättare belastning.

2.3 Öm och förtjockad sena

Senan är öm när du klämmer på den, och vid mer långdragna besvär kan du känna en förtjockning eller knöl på mittdelen. Ibland finns en lindrig svullnad.

2.4 Gradvis förlopp

Besvären kommer oftast smygande över veckor eller månader, inte plötsligt. Många har haft ont länge innan de söker hjälp.

OBS! En plötslig, skarp smärta i hälsenan – som ett slag eller en spark i vaden – där du inte kan trycka ifrån med foten eller stå på tå, kan vara en hälseneruptur. Det är akut, sök vård omgående.

3.0 Orsaker och riskfaktorer

3.1 För snabb upptrappning – den dominerande orsaken

Den absolut vanligaste orsaken är att belastningen ökat för mycket eller för fort. I studier hade en stor majoritet av de drabbade ökat sin träningsdos eller intensitet för snabbt innan besvären kom. Senan anpassar sig långsammare än konditionen, och hinner inte med.

3.2 Stel och svag vad

Nedsatt styrka i vadmuskeln och stel fotled ökar belastningen på senan. En vad som inte orkar det den borde lämnar mer av arbetet till hälsenan.

3.3 Fotens form

Både överpronation med nedsjunket fotvalv och en hög, stel fot ändrar dragriktningen på senan och räknas som bidragande faktorer. Vill du förstå din fotisättning finns en egen sida om pronation och överpronation.

3.4 Skor och underlag

Utslitna eller olämpliga skor och byte till hårdare underlag ökar påfrestningen. Vid fästbesvär kan dessutom en styv eller trång skokappa som trycker mot baksidan av hälen förvärra det.

3.5 Ålder och övrigt

Besvären är vanligast mellan 30 och 50 år och blir vanligare med stigande ålder, då senan naturligt blir mindre elastisk. Högre kroppsvikt bidrar. Vissa antibiotika av typen fluorokinoloner är också kopplade till senbesvär – har du fått ont i senor i samband med sådan medicin, ta upp det med din läkare.

4.0 När du bör söka vård

OBS! Sök vård samma dag om du fått en plötslig, skarp smärta i hälsenan, känt eller hört ett knäpp, och inte kan stå på tå eller trycka ifrån med foten – det kan vara en hälseneruptur.

Boka tid på vårdcentral eller hos fysioterapeut om:

  • besvären inte förbättrats trots flera veckors anpassad belastning och träning
  • du vill ha ett individanpassat träningsprogram – särskilt om smärtan sitter vid fästet
  • senan är kraftigt svullen, röd och varm
  • du har diabetes eller nedsatt känsel i fötterna

4.1 Så skiljer sig de vanligaste besvären kring hälen åt

Tillstånd Var det gör ont Typiskt mönster
Hälseneinflammation, mittportion 2–6 cm ovanför hälbenet, mitt på senan Morgonstelhet, molande belastningssmärta, ibland förtjockning
Hälseneinflammation, fäste Där senan fäster mot hälbenet Mer lokaliserad smärta, känslig för tryck från skon
Hälseneruptur Plötsligt i senan, som ett slag Akut, kan inte stå på tå eller trycka ifrån – sök vård samma dag
Hälsporre / plantar fasciit Under hälen, inte bakom Startsmärta under hälen vid dagens första steg


5.0 Behandling och egenvård

Här finns ett ovanligt tydligt besked från forskningen. Den behandling som har starkast stöd är träning. Målet är att gradvis öka senans tålighet, och de flesta blir bra utan operation – men det tar tid.

5.1 Träna senan – grundbehandlingen

Det klassiska är excentrisk träning – tåhävningar där du går upp på tå och sedan sänker dig långsamt, så att muskeln bromsar rörelsen på väg ned. Ett väl studerat upplägg är att göra det dagligen under omkring tolv veckor. Tung, långsam styrketräning fungerar minst lika bra vid besvär mitt på senan.

Två saker är viktiga att känna till. Träningen får göra lite ont, särskilt i början – det är väntat och ofarligt, och risken att senan skulle gå av av träningen är mycket liten. Men upplägget behöver anpassas efter var det gör ont. Sitter smärtan vid fästet kan just tåhävningar där hälen sänks nedanför ett trappsteg förvärra besvären, och då tränar man i stället utan att gå under vågrätt, alltså går det bra att stå på mitt på golvet och utföra övningen. Är du osäker är det värt att låta en fysioterapeut lägga upp programmet.

5.2 Anpassa belastningen

Dra ned på det som provocerar mest – löpning, hopp, backar – en period, men stå inte helt still. Cykling och simning håller igång konditionen medan senan bygger upp sig. När det gör mindre ont trappar du upp långsamt, precis som du borde ha gjort från början.

5.3 Avlasta med en hälkil

En liten förhöjning under hälen minskar dragkraften på hälsenan och lindrar för många, särskilt vid fästbesvär och i det känsligaste skedet. En hälkopp i gel lyfter och dämpar hälen och är ett enkelt sätt att ta tryck av senan. Sitter besvären vid fästet och skons bakkant trycker emot kan en mjuk, öppen toffel som Softyflops Comfort avlasta baksidan av hälen inomhus.

5.4 Se över skor, dämpning och fotstöd

En sko med en sula där hälen är högre en framfoten (en sko med lite klack) är i princip alltid att föredra. Inte minst för att dämpa en hälseneinflammation, det hjälper också mot många andra besvär kopplat till fot och knä. Har du en hård sko med klack kan ett heldämpat skoinlägg i gel ge dig den dämpning du behöver. Har du däremot en sko utan klack kan du behöva en kraftigare sula med högre häl och hålfotsstöd. Heldämpat skoinlägg med neutralt stöd passar bra ifall du känner igen dig i detta, och rullar foten inåt mycket kan ett skoinlägg med pronationsstöd minska sned belastning på senan. Inlägg och hälkil kompletterar träningen – de ersätter den inte. Byt ut utslitna skor och välj väldämpade modeller.

5.5 Stretching och smärtlindring

Att töja vaden kan lindra obehag, men bidrar inte i sig till att senan läker. Kyla efter belastning kan kännas skönt.

5.6 Ha tålamod

Senor läker långsamt. Den generella rekommendationen är att träna i minst tre till sex månader, och det är normalt att det går upp och ned på vägen. Håller besvären i sig trots detta kan stötvågsbehandling vara ett nästa steg, och i ovanliga fall där inget annat hjälper kan operation övervägas.

5.7 Fot & Knäbutikens rekommendationer vid hälseneinflammation

  1. För att avlasta senan: Hälkopp i gel
  2. För stötdämpning i hela skon (om har du sko med lite klack): Heldämpat skoinlägg i gel
  3. För stötdämpning i hela skon (om du har en platt sko): Heldämpat skoinlägg med neutralt stöd
  4. Vid överpronation: Skoinlägg med pronationsstöd
  5. Vid fästbesvär, inomhus utan tryck på hälen: Softyflops Comfort

Se hela sortimentet av skoinlägg här.

6.0 Vanliga frågor

6.1 Är hälseneinflammation en riktig inflammation?

Nej, inte i klassisk mening. Vävnadsstudier visar att det inte finns någon aktiv inflammation i senan, utan en överbelastning där senans struktur förändras.

6.2 Hur länge tar det att läka?

Räkna i månader. Den generella rekommendationen är träning i minst tre till sex månader, och långdragna fall kan ta längre tid. Prognosen är ändå god.

6.3 Får träningen göra ont?

Ja, en viss smärta under träningen är väntad och ofarlig, särskilt i början. Den ska dock inte vara kraftig eller öka dag för dag. Gör den det, eller sitter smärtan vid fästet, behöver upplägget justeras.

6.4 Måste jag sluta springa helt?

Oftast inte helt, men du kan under en period behöva dra ned på löpning mot cykling och/eller simning. Målet är att hålla dig under den nivå där det gör rejält ont och sedan bygga på igen långsamt.

6.5 Hjälper en hälkil eller hälkopp?

För många ja. En liten förhöjning under hälen minskar dragkraften på senan och kan lindra, särskilt vid fästbesvär och i det känsligaste skedet. Den är ett bra komplement till träningen, inte en ersättning.

6.6 Varför fick just jag hälseneinflammation?

Oftast för att belastningen ökat för snabbt – mer eller hårdare löpning, backar, nya eller utslitna skor – i kombination med för lite återhämtning. Stel eller svag vad och fotens form kan bidra.

7.0 Källor och vidare läsning

Den här sidan är skriven i informationssyfte och ersätter inte medicinsk rådgivning. Kontakta alltid din vårdgivare för diagnos och individuellt anpassad behandling.