Benhinneinflammation

Symptom, Orsak & Behandling

Benhinneinflammation, en av de absolut vanligaste belastningsskadorna hos löpare. Här går vi igenom vad benhinneinflammation faktiskt är, varför ”inflammation” inte är hela sanningen, hur den skiljer sig från en stressfraktur och vad som fungerar för att bli av med den.

1.0 Vad är benhinneinflammation?

Benhinneinflammation, på fackspråk medialt tibiasyndrom eller MTSS, är en överbelastning på insidan av skenbenet – tibia. Smärtan sitter där underbenets muskler och senor fäster mot benet, längs den inre kanten, oftast i övergången mellan mellersta och nedre tredjedelen. Belastningen från varje steg blir mer än vävnaden hinner återhämta sig från, och det gör ont.

1.1 ”Inflammation” – men egentligen en belastningsskada

Namnet antyder en inflammation i benhinnan, och det var så man länge förklarade besväret. Nyare forskning pekar i en annan riktning: det handlar snarare om en smärtsam stressreaktion i själva benet, där nedbrytningen av benvävnad i skenbenets yttersta lager en tid går snabbare än uppbyggnaden. Det är alltså inte i första hand en inflammation som ska dämpas, utan en överbelastning som ska balanseras.

1.2 En glidande skala mot stressfraktur

Benhinneinflammation ses som ett tidigt steg på en glidande skala. Om belastningen fortsätter trots besvären kan stressreaktionen med tiden utvecklas till en stressfraktur i skenbenet. Det är därför det är viktigt att skilja de två åt, och att inte spela på en fot som gör ont i vila.

Tumregeln: benhinneinflammation gör ont diffust över ett brett område längs skenbenet, medan en stressfraktur oftast gör skarpt ont på en liten, bestämd punkt och kan värka även i vila och på natten.

1.3 Känner du igen dig?

Söker du på ”ont på insidan av skenbenet”, ”benömt efter löpning”, ”värk längs skenbenet” eller ”shin splints”? Då beskriver du med stor sannolikhet benhinneinflammation – även om du aldrig fått någon diagnos ställd. Fot & Knäbutiken har rätt hjälpmedel för dig.

2.0 Symtom vid benhinneinflammation

2.1 Smärta längs insidan av skenbenet

Det tydligaste tecknet är en molande, ibland skarp smärta längs skenbenets inre kant, oftast fem till femton centimeter ovanför den inre fotknölen. Den kommer vid belastning – löpning, hopp, ibland långa promenader.

2.2 Ett brett, ömt område

Trycker du längs kanten är det ömt över en sträcka på flera centimeter, inte bara på en enda punkt. Just det breda området är det som skiljer benhinneinflammation från en stressfraktur.

2.3 Värre allt eftersom

I början känns smärtan oftast efter passet. Låter du den hållas vid liv kommer den efter hand även under löpningen, och till slut vid allt kortare och lättare aktivitet. Tidig hänsyn lönar sig därför.

2.4 Stelhet och ömhet

Många känner en stelhet i underbenet i början av ett pass som mjuknar när de värmt upp, för att komma tillbaka efteråt. Ibland finns en lindrig svullnad längs kanten.

OBS! Får du ont i vila eller på natten, eller skarp smärta på en liten punkt när du hoppar på ett ben, bör du söka vård – det kan vara tecken på en stressfraktur.

3.0 Orsaker och riskfaktorer

3.1 För snabb upptrappning – den vanligaste orsaken

Den absolut vanligaste utlösaren är att träningen ökat för snabbt: fler kilometer, fler pass eller högre fart på kort tid. Vävnaden hinner inte anpassa sig i takt med belastningen. Det är därför besväret är så vanligt på våren och hösten, när många drar igång eller växlar upp.

3.2 Underlag och skor

Byte till hårdare underlag, som asfalt, och utslitna skor med dålig dämpning ökar stötarna genom underbenet. Ett skoval som inte passar aktiviteten bidrar på samma sätt.

3.3 Överpronation

En fot som rullar inåt mycket vid varje steg ökar dragkraften i vävnaden där den fäster mot skenbenet. Överpronation och ett nedsjunket fotvalv är bland de riskfaktorer som har tydligast stöd i forskningen – till skillnad från hur svagt sambandet mellan pronation och de flesta andra löparskador faktiskt är. Vill du förstå din fotisättning bättre finns en egen sida om pronation och överpronation.

3.4 Svaga underben i förhållande till vaden

Om musklerna på underbenets framsida är svaga i förhållande till den kraftiga vadmuskulaturen orkar de inte ta upp stötarna, och belastningen hamnar på vävnadsfästet mot benet. Stela vader drar i samma riktning.

3.5 Vem drabbas?

Benhinneinflammation är vanligast hos löpare, särskilt långdistans, men förekommer i alla idrotter med mycket löpning och hopp. Högre kroppsvikt, kvinnligt kön och tidigare benhinnebesvär ökar risken – har du haft det förut är du mer benägen att få det igen.

4.0 När du bör söka vård

Benhinneinflammation går oftast att sköta själv, men vissa tecken behöver bedömas.

OBS! Boka tid på vårdcentral eller hos fysioterapeut om:

  • du har ont i vila eller på natten, eller skarp smärta på en liten punkt – det kan vara en stressfraktur
  • det gör ont när du hoppar på ett ben
  • besvären inte förbättrats trots flera veckors minskad belastning
  • smärtan kommer som en tryckande, krampartad känsla efter en bestämd sträcka och släpper i vila
  • underbenet är kraftigt svullet eller missfärgat

4.1 Så skiljer sig de vanligaste besvären i underbenet åt

Tillstånd Var det gör ont Typiskt mönster
Benhinneinflammation (MTSS) Diffust längs skenbenets insida, brett område Belastningssmärta, värst i början av passet, ömt över flera cm
Stressfraktur i skenbenet En liten, bestämd punkt Skarp, tilltagande smärta, ont i vila och på natten, ont vid hopp på ett ben
Kompartmentsyndrom Djupt i en muskelloge, ofta framsidan Tryckande, krampartad smärta efter bestämd sträcka, släpper i vila
Löparknä (ITBS) Utsidan av knäet, inte underbenet Skarp, brännande smärta på knäts utsida vid löpning


5.0 Behandling och egenvård

Hela poängen med behandlingen är att ge vävnaden en chans att komma ikapp belastningen. Det viktigaste är därför inte en pryl eller en tablett, utan hur du styr din träning.

5.1 Minska belastningen – men stå inte helt still

Första steget är att dra ned på det som provocerar: löpning, hopp och hårda underlag. Full vila från just den aktiviteten en period hjälper, men du behöver sällan sluta röra på dig helt. Cykling, simning och vattenlöpning håller igång konditionen utan att belasta skenbenet.

5.2 Trappa upp gradvis igen

När det gör mindre ont är nyckeln att öka belastningen långsamt och stegvis – kortare och lugnare pass först, mer efter hand, och aldrig så mycket att smärtan blossar upp dagen efter. Det är just den gradvisa upptrappningen som forskningen lyfter fram som den mest logiska behandlingen. Råkade du ut för besväret genom att öka för fort är lärdomen att bygga på tålmodigare den här gången.

5.3 Dämpa stötarna och stöd foten

Eftersom besväret handlar om upprepade stötar mot skenbenet är dämpning och rätt fotstöd rimliga hjälpmedel – och två av de åtgärder som faktiskt lyfts fram i studier är stötdämpande inlägg och stöd för överpronation. Ett heldämpat skoinlägg med neutralt stöd tar upp mer av stöten i hela skon och samtidigt ger dig stöd för hålfoten. Rullar foten inåt mycket kan ett skoinlägg med pronationsstöd minska dragkraften i vävnaden. Det är också värt att prova helt vanliga kompressionsstrumpor för att få igång blodcirkulationen som i sin tur hjälper till att dämpa smärtan och läka skadan.

5.4 Se över skor och underlag

Byt ut löparskor när dämpningen är slut, välj skor som passar din fot och aktivitet, och spring gärna en del på mjukare underlag än asfalt medan besvären läker.

5.5 Stärk och töj underbenet

Att stärka underbenets och fotens muskler och att töja stela vader hjälper vävnaden att bättre ta upp stötarna och minskar risken för bakslag. Tåhävningar och vadstärkande övningar är en bra grund, och en fysioterapeut kan lägga upp ett program som passar dig.

5.6 Lindra smärtan vid behov

Kyla efter belastning kan lindra tillfälligt. Kom bara ihåg att de dämpar symtomet, inte orsaken – använd dem inte för att kunna springa vidare på ett underben som behöver avlastning. En del upplever också att kompression runt vaden känns skönt vid återhämtning; stödet för det är begränsat, men det är ofarligt att prova.

5.7 Ha tålamod

Benhinneinflammation läker sällan på några dagar. Räkna med veckor, ibland månader, och låt smärtan vara din vägvisare när du trappar upp. Håller besvären i sig trots allt detta kan stötvågsbehandling hos fysioterapeut vara ett nästa steg.

5.8 Fot & Knäbutikens rekommendationer vid benhinneinflammation

  1. För enbart stötdämpning i hela skon: Heldämpat skoinlägg i gel
  2. För grundstabilitet och hålfottsstöd: Heldämpat skoinlägg med neutralt stöd
  3. Vid överpronation: Skoinlägg med pronationsstöd
  4. För kompression vid återhämtning: Kompressionsstrumpa

Se hela sortimentet av skoinlägg och stödstrumpor

6.0 Vanliga frågor

6.1 Är benhinneinflammation en riktig inflammation?

Inte i klassisk mening. Trots namnet handlar det snarare om en överbelastning och en stressreaktion i själva skenbenet än om en inflammation som ska dämpas. Därför är styrd belastning viktigare än inflammationsdämpande tabletter.

6.2 Hur lång tid tar det att läka?

Räkna i veckor snarare än dagar, och vid långdragna fall månader. Hur snabbt det går beror mycket på hur väl du lyckas styra belastningen och trappa upp gradvis.

6.3 Måste jag sluta springa helt?

Oftast inte helt, men du behöver dra ned rejält en period och byta en del löpning mot cykling eller simning. Målet är att komma under den nivå där det gör ont, och sedan bygga på igen långsamt.

6.4 Hur vet jag att det inte är en stressfraktur?

Benhinneinflammation gör ont diffust över ett brett område och lugnar sig i vila. En stressfraktur gör skarpt ont på en liten punkt och kan värka även i vila och på natten. Har du de senare tecknen bör du söka vård.

6.5 Hjälper skoinlägg?

För många ja, framför allt stötdämpande inlägg och stöd vid överpronation, som båda lyfts fram i studier. De minskar belastningen på skenbenet men fungerar bäst tillsammans med en styrd upptrappning av träningen.

6.6 Kan jag förebygga att det kommer tillbaka?

Ja, till stor del. Öka träningen gradvis, byt ut utslitna skor, variera underlag, stärk underbenen och töj vaderna. Har du haft benhinneinflammation förut är just den gradvisa upptrappningen din viktigaste försäkring.

6.7 Varför fick jag det just nu?

Oftast för att något ändrats snabbt – mer löpning, högre fart, nytt eller hårdare underlag, eller nya eller utslitna skor. Kombinationen av ökad belastning och för lite återhämtning är den vanligaste förklaringen.

7.0 Källor och vidare läsning

Den här sidan är skriven i informationssyfte och ersätter inte medicinsk rådgivning. Kontakta alltid din vårdgivare för diagnos och individuellt anpassad behandling.