Knäartros
Symptom, Orsak & Behandling
Känner du en ihållande smärta i knäet när du går i trappor? Är du stel på morgonen och det tar tid innan leden "lossnar"? Eller kanske knäpper det till i knät när du reser dig upp? Det är symtom som strax över en halv miljon svenskar känner igen – och de är ofta tecken på artros. Artros är den vanligaste sjukdomen i världen som drabbar vuxna över 65 år, men det drabbar inte bara äldre. Cirka 5% av världens befolkning mellan 35 - 55 år beräknas ha artros i någon led.
Artros är en av Sveriges vanligaste folksjukdomar. Enligt Socialstyrelsen beräknas över 700 000–800 000 svenskar leva med diagnostiserad artros. Det är en sjukdom som smyger sig på gradvis och som länge kan förväxlas med vanlig ledvärk, träningsvärk eller "åldrande". Den goda nyheten är att med rätt kunskap, rätt hjälpmedel och rätt livsstil kan de flesta leva ett aktivt och gott liv trots artros.
På den här sidan går vi igenom allt du behöver veta – oavsett om du just fått en diagnos, om du misstänker att dina besvär kan bero på artros, eller om du helt enkelt vill få en bättre förståelse för varför dina leder gör ont.
1.0 Vad är knäartros?
För att förklara vad knäartros är behöver vi börja med att klargöra begreppet modersjukdomen artros. Artros är latin för osteoarthritis, och kallas ibland på vardaglig svenska för ledslitning, ledförslitning, eller ledbrosknedbrytning. Enkelt förklarat är artros är en kronisk sjukdom som drabbar lederna, och kan drabba alla leder i kroppen. Det som sker i leden är att ledbrosket gradvis bryts ner. När brosket tunnas ut förlorar leden sin naturliga förmåga att absorbera stötar och röra sig friktionsfritt. Har man otur kan benytan komma i direktkontakt med den andra benändan, vilket är väldigt smärtsamt.
Knäartros är en artros lokaliserat i ditt knä. ledbrosket i knät bryts gradvis ned som i sin tur gör. att knät förlorar sin förmåga att röra sig friktionsfritt. Som kroppens försvar mot denna nedbrytning bildas ofta nya bentaggar längs ledens kanter, så kallade "osteofyter". Dessa kan i sig orsaka smärta, stelhet och ibland svullnad.
Knäartros (och även generell artros) är inte en sjukdom som orsakas av ett virus, en bakterie eller immunsystemet - det är en gradvis nedbrytningsprocess. Det är viktigt att skilja detta från artrit (se nedan), som är en inflammatorisk sjukdom.
Kortfattat
Artros = ledbrosk slits ner → leden fungerar sämre → smärta, stelhet och nedsatt rörlighet.
Skillnaden mellan artros och artrit
En av de vanligaste frågorna vi möter är "Vad är skillnaden mellan artros och reumatism?"
Artros | Reumatoid artrit (RA)
Typ: Degenerativ (förslitning) | Autoimmun (inflammatorisk)
Orsak: Brosknedbrytning | Immunsystemet angriper lederna
Stelhet på morgonen: Kort (< 30 min) | Lång (> 1 timme)
Symmetri: Ofta asymmetrisk | Ofta symmetrisk (båda sidor)
Vanligaste ålder: > 50 år | 30–60 år
Blodprov: Normalt | Förhöjda inflammationsmarkörer
Det är viktigt att skilja på dessa tillstånd eftersom behandlingen skiljer sig markant. Om du är osäker på vilken typ av ledsjukdom du har bör du kontakta närmsta vårdcentral för utredning.
2.0 Symtom för knäartros
Knäartros kan ge ett brett spektrum av besvär. Symtomen varierar beroende på vilken led som är drabbad, hur långt sjukdomen har framskridit och den enskilda personens smärttröskel. Nedan är de vanligaste tecknen på knäartros – kanske känner du igen ett eller flera.2.1 Smärta i leden
Smärta är det symtom som de flesta förknippar med artros. Smärtan är oftast:
- Rörelsebetingad – förvärras vid belastning (gång, trappklättring, att böja eller sträcka leden)
- Vilolindrande i tidigt stadium – smärtan minskar vid vila
- Konstant eller nattlig i avancerat stadium – i ett senare skede kan smärtan sitta kvar även i vila och störa sömnen
- Varierande smärtkaraktär: allt från en molande, djup värk till skarpare, huggande smärta vid rörelse.
2.2 Stelhet – framförallt på morgonen
Morgonstelhet är ett av de mest karakteristiska symtomen vid artros. Du märker det som att leden nästan sitter fast eller är svår att röra precis efter du vaknat. Typiskt för artros är att stelheten är kortvarig – vanligen under 30 minuter – och sedan lossnar i takt med att du rör på dig.
Stelhet kan också uppstå efter längre perioder av stillasittande, till exempel efter en lång bilresa, ett långt möte eller en film. Det kallas ibland för "låsningsfenomen" – leden stelnar till och upplevs fastna vid inaktivitet och behöver värmas upp igen.
"Varför är jag stel på morgonen?" är en av de vanligaste söktermerna bland våra besökare – och svaret är ofta just artros.
2.3 Knäppande eller skrapande ljud i leden (krepitation)
Hör du ett gnisslande, knakande eller skrapande ljud när du böjer leden? Känner du ett knastrande om du lägger handen på knäet och rör det? Det kallas krepitation och uppstår när de ojämna, slitna broskytan glider mot varandra.
Krepitation är ofta ett av de första tecknen på artros och kan uppträda länge innan smärtan blir påtaglig. Känner du av krepitation är det viktigt att du tar tag i problemen snarast för att förebygga och bromsa sjukdomen så gott det går.
2.4 Svullnad och ömhet kring leden
Artros kan orsaka en synlig eller kännbar svullnad runt den drabbade leden. Svullnaden kan bero på:
1) Synovit – en reaktiv vätskeansamling i ledkapseln (leden "fylls på" med ledvätska som kroppens svar på irritation)
2) Osteofyter – bentaggar längs ledens kanter som ger en knotig känsla
3) Mjukdelsvullnad – förändring i vävnaderna kring leden
Svullna leder är ofta varma och ömmande vid beröring.
2.5 Nedsatt rörlighet och rörelsebegränsning
I takt med att artros fortskrider minskar ledens rörelseomfång (Range of motion - ROM). Du kanske märker att:
- Du inte längre kan böja eller sträcka leden lika långt som tidigare
- Enkla vardagssysslor har blivit svårare – som att knyta skor, plocka upp saker från golvet eller klä på dig
- Du undviker vissa rörelser på grund av smärtan
- Du kompenserar med en förändrad gångstil eller hållning för att minska smärtan
Dessa begränsningar leder ofta till en ond cirkel: du rör dig mindre → musklerna försvagas → leden belastas mer → smärtan ökar.
2.6 Muskelsvaghet runt leden
Smärta och minskad aktivitet leder oundvikligen till att musklerna runt den drabbade leden försvagas. Det är ett fenomen som kallas muskelatrofi. Svaga muskler ger sämre ledsupport, vilket ökar belastningen på det redan skadade brosket – en direkt bidragande orsak till att artros förvärras om man inte aktivt arbetar med styrketräning.2.7 Felställning (vid avancerad artros)
Vid knäartros kan ledens form förändras. Du kan se eller känna:
- Hjulbenthet (varusdeformitet) – benen böjer sig utåt, vanligt vid artros i knäets inre del
- Kobenthet (valgusdeformitet) – benen böjer sig inåt, vanligt vid artros i knäets yttre del
3.0 Orsaker och riskfaktorer
Det finns ingen enskild orsak till knäartros. Det är ett multifaktoriellt tillstånd där biologiska, mekaniska och livsstilsrelaterade faktorer samverkar.3.1 Ålder
Risken för artros ökar markant efter 50 års ålder. Ledbrosk förlorar gradvis sin elasticitet och regenerationsförmåga med åldern. Det är dock viktigt att poängtera att artros inte är en oundviklig del av åldrandet – det är en sjukdom som kan förebyggas och bromsas. Med rätt produkter och hjälpmedel går artros att förebygga. Detta är en av många anledningar till att
3.2 Kön
Kvinnor drabbas av artros i betydligt högre utsträckning än män, framförallt efter klimakteriet. Hormonella faktorer tros spela en roll i brosk och benvävnadens sämre egenskaper efter menopausen. Enligt Reumatikerförbundet är ungefär två tredjedelar av alla med artros kvinnor.
3.3 Övervikt och fetma
Varje extra kilo kroppsvikt innebär ökad belastning på de vikt bärande lederna. Forskning publicerad i Annals of the Rheumatic Diseases visar att ett kilogram extra kroppsvikt kan motsvara upp till fyra kilo extra belastning på knäleden vid normal gång. Övervikt är därmed en av de starkast bidragande riskfaktorerna för knäartros.
3.4 Tidigare ledskador
Skador på brosk, menisker eller ligament – som korsbandsskada, meniskruptur eller fraktur nära en led – ökar avsevärt risken för artros i den leden, ibland decennier senare. Det är en av anledningarna till att artros i knät inte är ovanligt hos tidigare idrottare, som i studier har visats ha dubbelt så hög chans att få knäartros.
3.5 Yrke och repetitiv belastning
Yrken och aktiviteter med repetitiv ledbelastning – byggnads- och gruvarbete, jordbruk, tungt industriarbete – är kopplade till ökad risk för artros. En systematisk genomgång i Scandinavian Journal of Work, Environment & Health visade ett tydligt samband mellan arbete med knäbelastning (knäande, huksittande) och gonartros.
3.6 Ärftlighet
Artros har en genetisk komponent. Om en nära släkting har artros, framförallt i händer eller knän, är risken förhöjd. Forskning vid Karolinska Institutet och liknande studier internationellt uppskattar att ärftligheten för knäartros är 40–65%.
3.7 Muskelsvaghet
Svaga muskler runt leden, framförallt quadriceps vid knäartros, minskar ledens stöd och ökar belastningen på brosket. Muskelsvaghet kan vara både en bidragande orsak och en konsekvens av knäartros.
4.0 Behandling av artros
Det finns idag inget botemedel mot artros, men sjukdomen kan i de allra flesta fall behandlas framgångsrikt för att minska smärtan, funktionen förbättras och livskvaliteten bevaras. Behandlingen är vanligtvis multidimensionell – det vill säga en kombination av flera åtgärder.
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar, liksom riktlinjer från den internationella organisationen OARSI (Osteoarthritis Research Society International), betonar vikten av en stegvis behandlingsmodell där icke-kirurgiska metoder alltid prövas först.
4.1 Träning och rörelse – den viktigaste behandlingen
Forskning är entydig. Rörelse är medicin vid artros. SBU:s (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) genomgång av behandlingsmetoder visar att regelbunden träning minskar smärta, förbättrar ledrörlighet och stärker musklerna som stöder leden. Effekten är jämförbar med smärtstillande läkemedel – utan negativa biverkningar.4.1.1 Rekommenderade träningsformer:
- Styrketräning. Starka muskler avlastar lederna och håller brosket friskt!
- Konditionsträning – promenader, cykling, simning och vattengympa belastar lederna skonsamt.
- Rörlighetsträning och stretching – motverkar stelhet och ökar rörelseomfånget
- Balansträning – minskar fallrisk och förbättrar ledens proprioception (kroppsuppfattning)
OBS! Kom ihåg att smärta under eller direkt efter träning är normalt i ett tidigt skede. Det är viktig att skilja på "bra ont" (muskelarbete) och "dåligt ont" (skada). Träna med handledning av fysioterapeut för bästa resultat.
4.2 Hjälpmedel och ortoser
Rätt hjälpmedel kan avlasta den drabbade leden, förbättra stabiliteten och möjliggöra ett aktivt liv. Det finns hjälpmedel anpassade för alla typer av artros:
- Inläggssulor – ändrar belastningspunkten i foten och leden och kan minska smärta vid vardagsaktiviteter. Vid rätt belastning på fot och fotled minskar även belastningen på ditt knä.
- Kompressionsbandage/sporttejp - förbättrar känslan av knäts position (känns stabilare). Passar vid mild till måttlig knäartros.
- Värme- och kylbehandling – värmekudde eller termoband löser upp stelhet; kylbehandling dämpar svullnad och akut smärta
4.3 Förebygg knäartros
Som tidigare nämnts är de främsta metoderna för att förebygga artros motion och att hålla en hälsosam vikt. En förebyggande metod som ofta undviks, men som är en av de bästa, är att använda rätt hjälpmedel innan besvären och symptomen dyker upp. Ju tidigare man upptäcker en cancer, desto större chans har man att klara sig. Samma princip gäller för med knäartros. Det är allmänt känt att knän är svåra att operera, och ibland kan konsekvenserna bli värre en besvären innan operationen. Har dina knäbesvär gått för långt är det ibland svårt att göra något åt dem. Gör dig själv en tjänst, investera i ett knäskydd i god tid. Viktigt att tänka på är att du har rätt knäskydd för den aktivitet du tänkt göra.
Våra rekommendationer:
1) För styrketräning: Knäskydd i neopren
5.0 Vanliga frågor om artros (FAQ)
5.1 Kan artros botas?
Nej, det finns ännu inget botemedel mot artros. Men sjukdomen kan behandlas effektivt – och med rätt åtgärder kan de allra flesta leva ett aktivt och meningsfullt liv. Målet med behandlingen är att minska smärta, bevara funktion och bromsa sjukdomsförloppet.
5.2 Är knärtros ärftligt?
Delvis. Genetiska faktorer spelar roll, framförallt vid hand- och knäartros. Men livsstilsfaktorer – vikt, aktivitetsnivå, yrke, tidigare skador – har minst lika stor inverkan och är saker du kan påverka.
5.3 Kan unga få artros?
Ja. Artros är vanligast hos äldre, men kan debutera redan i 30–40-årsåldern, framförallt hos personer med tidigare ledskador, idrottare som drabbats av kors-/meniskskador, eller personer med genetisk predisposition.
5.4 Varför gör det mer ont på morgonen?
Morgonstelhet och ökad smärta vid uppvaknandet är vanligt vid artros. Det beror troligtvis på att leden "vilar" och leder brotsmörjningen (ledvätskans distribution) minskar under sömnen. Symtomet brukar klinga av inom 30 minuter vid artros.
5.5 Ska jag undvika rörelse när det gör ont?
Nej – tvärtom. Rörelse är en av de viktigaste behandlingarna vid artros. Undvikande av rörelse leder till muskelförsvagning och sämre ledfunktion. Det är dock viktigt att anpassa träningens intensitet och typ till dina besvär, gärna i samråd med en fysioterapeut.
5.6 Hur vet jag om det är artros eller muskelsmärta?
Artrossmärta är lokaliserad till leden, förvärras vid belastning och åtföljs ofta av stelhet och eventuell svullnad. Muskelsmärta sitter i muskelvävnaden, är ofta mer diffus och förbättras snabbt. Om du är osäker bör du kontakta din läkare för utredning.
5.7 Vad är skillnaden mellan artros och diskbråck?
Artros i ryggen drabbar facettlederna och ger stelhet och rörelsesmärta i ryggen. Diskbråck involverar en mellankotskiva som trycks ut och irriterar en nervrot, ofta med utstrålande smärta i arm eller ben (ischias). Båda kräver utredning och kan förekomma samtidigt.
5.8 Är kosttillskott som glukosamin och kollagen effektivt?
Evidensen är blandad. Glukosamin och kondroitin kan ha viss effekt vid måttlig till svår knäartros för vissa individer, men vetenskapliga studier visar inte konsekvent effekt. Kollagentillskott är föremål för pågående forskning. Inga av dessa är farliga att ta, men de bör inte ersätta träning och evidensbaserad behandling.
6.0 Källor och vidare läsning
Socialstyrelsen – Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar (2021): https://www.socialstyrelsen.se
1177 Vårdguiden – Artros: https://www.1177.se
SBU – Statens beredning för medicinsk och social utvärdering – Behandling av knä- och höftartros (2018): https://www.sbu.se
Reumatikerförbundet – Artros: https://www.reumatikerförbundet.se
OARSI – Clinical Practice Guidelines for Osteoarthritis:https://www.oarsi.org
Clegg DO et al. Glucosamine, chondroitin sulfate, and the two in combination for painful knee osteoarthritis. New England Journal of Medicine, 2006.
Felson DT. Osteoarthritis as a disease of mechanics. Osteoarthritis and Cartilage, 2013.
Felson DT et al. Weight loss reduces the risk for symptomatic knee osteoarthritis in women. Annals of Internal Medicine, 1992.
Skandinavisk genomgång: Coggon D et al. Work with heavy lifting, kneeling or squatting and knee osteoarthritis. Scandinavian Journal of Work, Environment & Health, 2000.
*Denna sida är i informationssyfte och ersätter inte medicinsk rådgivning. Kontakta alltid din vårdgivare för diagnos och individuellt anpassad behandling.*
